Vad betyder jorden för vinet?
Det talas ofta om jordmånen och dess inflytande på vinet. Men vad är den igentligen, och hur kan olika mark påverka det vi har i glaset. Det finns inte alltid några enkla svar på frågorna.
Vinrankorna trivs mer eller mindre bra i olika vingårdar beroende även på klimat och läge. I vingårdarna runt om i världen finner man en mängd blandningar och jordmåner. Här kan man läsa om några av de många sorter som finns. Det är ingen slump att de mest kända vinodlingsområdena ligger där de ligger. Franciskanermunkarna i Frankrike var i början av medeltiden först med att utforska vingårdarna och skaffa sig kunskap om vilka vinrankor som gav de bästa druvorna och varför. Kunskaperna har sedan dess vuxit i takt med erfarenheten och lärdom från generation till generation. Jordmånen i vingårdarna är en definiton på vilken sorts mark som finns i det övre skiktet, från ytan och en till ett par meter ner i marken. Den kan omnämnas med namnet på den stensort som domineras men även med andra namn. Jordmånens betydelsediskuteras mer i gamla världen medan man inya världen intresserar sig mer för det lokala klimatet, sk mesoklimat.
Grus, sand och lera
Partiklarnas storlek har stor betydelse för vinrankan. Grus, som är den största bland de tre nämnda har bäst drenering. Eftersom vattnet snabbt rinner undan är denna den torraste och varmaste av dem. Druvan Cabernet Sauvignon trivs med detta, som t ex grusåsarna i Medoc i Bordeaux. Lera å andra sidan har de finaste partiklarna och sämst drenering. Detta är därför fuktigaste och kallasste. Här trivs druvan merlot som i t ex Pomerol i Bordeaux. Sand är då givetvis mellan läget mellan dessa två. Rena sandjordar finner man nästan bara i Colares och Seúbal i Portugal. Där växer vinrankorna i flera meter djupa sanddyner.
Kalksten och krita
Den vita druvan Chardonnay ger bäst resultat i basiska jordar. Ju mer basisk jordmånen är destå syrligare frukt får man. Detta märks tydligt i Chablis i Bourgoge där chardonnay rankorna växer i de två kalkarterna Portland och Kimmerige. Vinerna är friska och mineraliga. Likaså i Champagne där man finner solid krita från 1 till 300 meters djup. De båda vinerna präglas tydligt av jordmånen. En av anledningarna till detta är att vinrankan är en av mycket få växter som kan tillgodogöra sig inte bara näring utan även mineraler ur gjorden.
Granit
Jordmånen är vanlig i vingårdarna. Mest känd är den i norra Rhonedalen där den hårda bergarten tvingat floden att kröka sig och givit upphov till det kända hermitageberget. Även i Beaujolais vilar stora delar av vingårdsarealen på granitgrund. Den hårda stenen bidrar till att hålla nere produktionen och höja koncentrationen i vindruvorna.
Skiffer och andra jordarter
I Mosel-Sahr-Ruwer utgörs jordmånen av skiffer. Den mörka stenen lagrar värme från solen och solljuset som reflekteras från floden. Utan denna jordmån som på så vis betyxder mycket för vingårdarna hade druvorna aldrig kunnat mogna till fullo.i Chateauneuf-du-Pape finner man stora ovala stenar, sk galets, som även de binder värme för att sedan återge den under de kalla nätterna. Den röda leran i Coonawarra i Australien, som kallas Terra Rossa, sägs vara anledningen till just det områdets många kvalitetsviner tack vare en hög järnhalt.
Vällagrade viner – en sann njutning
Få saker ger så stor tillfredställelse som att få korka upp flaskan man gått och sneglat på i flera år. Andaktsfullt skär man av foliet och torkar rent på ovansidan av korken. När man sedan försiktigt öppnat buteljen och häller upp de första dropparna i glaset för att förvissa sig om att allt är i sin ordning, möts man av en ljuv boquet av multna löv, kaffe, choklad, mörka bär….eller kanske vinäger.
Ja det är inte alla viner som passar att lagras. Vad är det egentligen som gör ett vin lagringsdugligt och varför ?Alla olika vintyper går att lagra, röda och vita, stilla och mousserande osv. vinerna måste dock hålla en viss kvalitet för att lagring ska vara positivt för vinet. När vinet lagras sker en liten oxidation inne i buteljen tack vare den lilla mängd luft som finns mellan korken och vinet. För smak och doft innebär det att vinet blir mjukare och rundare i sin natur. Tuffa tanniner rundas av, friska bäraromer förvandlas till balanserade toner av t ex kaffe och jordighet i ett rött vin, eller moget äpple och nötighet i ett vitt vin.
Hur vet man om vinet går att lagra?
Röda viner som är sträva och tanninrika när de är unga kan vara lämpade för lagring. Man måste dock förvissa sig om att det finns en gedigen frukt bakom dessa tuffa toner. Finns det inte det blir det inget kvar när tuffheten i vinet rundats av, vinet upplevs då som tunt och med en fadd smak. En frisk syra är viktigt att an upplever när vinet är ungt. Då syrans framtoning minskar med åren är detta extra viktigt i vita viner. Det är den friska syran som gör Champagne och Rieslingviner mycket lagringsdugliga. Alkohol och socker är båda konserverande. Madeira är ett bra exempel på detta, det söta Sauternevinet är ett annat.
Hur förvarar man sina viner?
Vinet trivs som bäst när flaskan får ligga i ett mörkt och svalt rum, gärna med hög luftfuktighet. Det optimala är 12º Celsius och 70 % fukt. Detta uppnås i speciella vinkylar eller i källare. Naturligtvis har inte alla tillgång till liknande förhållande, men som tur är går det bra att lagra vin hemma ändå. Det finns dock några saker man bör tänka på för att vinet inte ska bli förstört. Det är viktigt att vinet ligger mörkt och stilla. Snurra på flaskan ska man inte göra. Det gör man endast i Champagne när man tillverkar mousserande vin. Det är även viktigt att temperatur är jämn. Vin som förvaras i högre temperatur mognar fortare, därför rekommenderas en sval temperatur för viner som kräver lång lagring. Det bästa stället i en lägenhet är längs ner i en garderob man sällan öppnar. Kylskåpet är döden för all vinlagring. Då kylskåpets motor konstant vibrerar skakar vinet sönder. Både färg och smak faller då ur vinet och bildar fällning på botten av flaskan.
En lektion i ek
Eken är ett mycket hårt och vattentätt träslag som lämpar sig för lagring av vätska. Det finns ett hundratal olika eksorter, men de kan delas in i två kategorier, röd ek och vit ek. De tillhör alla den botaniska familjen Quercus. Den röda eken är porös och kan därför inte användas till ekfat.
För vinlagring kan man dela in eksorterna i tre olika kategorier, två europeiska och en amerikansk. Ekens fibrer går från mitten av trädet ut till kanten, till skillnad från andra träd vars fibrer är runda och kan ses som s.k. årsringar. Eken innehåller ämnet tylos som gör trät tätt. Den amerikanska eken innehåller mer tylos än de europeiska ekarna. Den kan därför klyvas oberoende av fibrerna till skillnad från de europeiska. Med anledning av detta får man ut mer trä av de amerikanska ekarna.
Amerikansk ek (Quercus Alba)
Den amerikanska eken växer i större delen av östra Nordamerika. Eftersom eken kan klyvas oberoende av fibrer blir smaken mer distinkt och passar därför till kraftigare viner. Ekfaten exporteras till länder som Spanien, Australien som producerar viner med mycket kraft. (Rioja, Australien Shiraz) Även varma länder som odlar Cabernet Sauvignon använder sig av amerikansk ek. T.ex. i Sydamerika.
Europeisk ek (Quercus Robur/Quercus Sessiliflora)
Den europeiska eken växer över hela kontinenten. QR är mer tålig än QS och därmed också vanligare. Det förekommer även många hybrider mellan dessa två. Även om baltisk och slovensk ek var den mest uppskattade under 1800-talet är det numer den franska som utgör standard. Det område i frankrike som bedööms som det främst är Limousin. Det finns en mängd olika ekproducerande områden i frankrike men ingen AOC, dvs ursprungsskydd.
Ekchips
Till sist bör nämnas att man i nya världen, bl a i Australien använder sig av sk ekcips som man häller i en ståltank innehållande vin. Vinet får ekkaraktär men inte av samma elegans som från ett ekfat. Kostnaden för ekchips är dock endast en tiondel av ekfatets.
Ekfat
Ett ekfat för vin rymmer vanigtvis 225 liter och kallas barrique. Innan ståltanken blev etablerad i vinvärlden jästes vinet på stora öppna ekfat som rymmer ca 800 liter eller mer. Jäsning i ekfat ger viner som är kraftiga och mycket kärva som unga. De kräver lång lagring samt en hög kvalitet på druvorna för att ge bra resultat. Ett sådant exempel är det portugisiska vinet från Dourodalen som heter Barca Vehla.
Uppslagsdel
A
AC Se AOC
AOC Appellation d’Origine Contrôlée. Fransk benämning för ursprungsskyddat område. Den högsta av fyra kvalitetsklasser.
Abocatto En italiensk benämning för halvtorrt vin
Aglianico Röd mörkskalig druva som har sitt ursprung i Grekland men odlas i södra italien. Druvan trivs bäst i vulkanisk jordmån och ger fylliga och aromatiska viner.
Airén Vit druva som nästan uteslutande odlas på La Mancha-slätten i Spanien. Druvan odlas i så stor utsräckning att det gör den till den mest planterade druvan i världen! Vinerna som produceras är torra och lätta med en frisk syra, men ofta av medioker kvalitet. En stor del av vinet används till destillering för bl a brandy.
Aligoté Vit druva som odlas i södra Bourgogne. Den ger viner med blommiga, fruktiga aromer. Vinerna kallas även för Beaujoulais Blanc och är den traditionella ingrediensen i drinken Kir.
Alluvial Innehållande fossiler, används ofta om jordmån.
Amabile En italiensk benämning för halvsöt.
Amarone Torrt rött vin som görs på torkade druvor (Corvina, Rondinella och Molinara) i Soave och Valpolicella i norra Italien.
Annata Italienskt ord för årgång.
Assemblage Blandning av stilla viner i champagne för att göra en cuveé.
Aszú Det ungerska ordet för Botrytis Cinerea.
Auslese Den tredje nivån av sex Prädikat för tyskt vin. Druvorna skördas sent och ger söta viner. Se QmP.
Azienda Det italienska ordet för vingård.
B
Baga Den mest odlade röda druvan i Bairrada i Portugal. Druvan har ett tjockt skal och ger viner som är rika på tanniner och syra. Eftersom druvan är mycket mottaglig för röta skördas den ofta innan den hunnit mogna helt. Detta bidra till att vinerna blir extra syrarika och tuffa. Lång lagring är ofta nödvändig för att dessa viner ska komma till sin rätt.
Balthazar Flaskstorlek i Champagne motsvarande 16 vanliga buteljer eller 12 liter.
Barbera En av de mest planterade röda druvorna i Italien. Druvan ger viner med frisk syra, även då den uppnått full mognad vilket gjort den populär i varma klimat. Druvan odlas även i Argentina i Sydamerika samt i viss mån i Kalifornien.
Barrique Franskt ekfat som rymmer 225 liter.
Batonage För att undvika reduktion i ekfaten alternativt ståltanken rörs jästfällningen upp med hjälp av en stav, vilket på franska kallas batonage. Jästfällningen minskar inflytandet av ekfatet och utgör näring för de bakterier som påbörjar den malolaktiska jäsningen.
Bentonit Lerart som används vid klarning av vin. Leran binder jästfällningen och sjunker till botten.
Beerenauslese Den fjärde nivån av sex Prädikat för tyskt vin. Druvorna skördas för hand sent på året och ger söta viner. Se QmP.
Bianco Italienskt ord för vitt
Bin Engelskt ord för stort ekfat. Ursprungligen skördades och vinifierades druvorna från en jordlott separat i en bin vilken numrerades.
Blaufränkisch Se Kékfrankos
Blauer Wildbacher Blå druva som odlas i Österrike och ger lätta, bleka viner med en frisk syra.
Bocksbeutel Flat, rund flaska som används i Franken i Tyskland.
Bodega Det spanska ordet för vingård.
Bombino Bianco Viktig vit druva i södra Italien. Druvan mognar sent och ger stor skörd. Den odlas även i Emilia-Romagna, Latium och Marche. Vinet exporteras bl a till Tyskland där det ingår i mousserande vin av enklaste kvalitet, Deutche Sekt.
Botrytis Cinerea Det latinska namnet på ädelröta som är en mögelsvamp på druvans skal. Ädelrötan perforerar druvans skal och får den att skrumpna. I den skrumpna druvan finns sedan ett koncentrat av fruktsocker vilket ger söta viner som t ex i Sauternes, Frankrike.
Brunello Se Sangiovese
Brut Franskt ord för torrt.
Bual Vit druva som främst förknippas med madeira. Den är ger sötare och smakrikare viner än Sercial och Verdehlo, men inte lika söta som Malmsey
Bulkvin Vin av enkel kvalitet. Säljs ofta i lös volym på vinerierna eller i storförpackningar som t ex bag-in-box.
C
Cabernet Franc Röd druva som i huvudsak är en blanddruva, odlas i Bordeaux, Kalifornien samt Östeuropa. Druvan odlas även i delar av Loiredalen till roséviner. Druvans aromer förknippas ofta med gräsighet och röda vinbär.
Cabernet Sauvignon En av de mest odlade röda druvorna som återfinns över hela vinvärlden. Druvan har ett tjockt skal vilket ger tanninrika viner med god lagringspotential. Druvans aromer förknippas ofta med Svarta Vinbär.
Calabrese Se Nero d’Avola
Canaiolo Röd druva som odlas i hela centrala Italien. Druvan ingår i den klassiska chiantiblandningen där den ger lätta till fylliga viner med aromer av röda bär.
Cannonaou Se Grenache Noir
Carignan Röd druva som odlas i södra Rhônedalen samt Sydfrankrike. Blommar tidigt och trivs i varma torra lägen. Används som blanddruva.
Carmenère Röd druva som har sitt ursprung i Médoc i Bordeaux. Där odlas den dock knappt alls. Man finner den i Chile där man länge trott att den varit den snarlika druvan Merlot. Druvan ger viner med fruktighet som i merlotviner men med kraft som i cabernetviner. Druvan som ger mycket låg avkastning kan producera viner av god kvalitet.
Cava Spansk kvalitetsklass för mousserande vin som gjorts med traditionell champagnemetod.
Cencibel Se Tempranillo
Cesanese Röd druva som odlas i Latium i Italien. Druvan har en gedigen historisk anknytning till området och kan vid gynnsamma förhållanden producera bra viner.
Chaptalisera Att tillföra druvmusten socker för att höja vinets alkoholhalt. Metoden har namn efter den franske jordbruksministern Jean Chaptal (1756– 1832).
Chardonnay En av de mest odlade vita druvorna i världen. Det är den enda tillåtna druvan i Chablis där den ger friska mineraliga viner. Vinet av druvan påverkas mycket av vinifieringsmetoden och lagras ofta på ekfat i nya världen vilket gör dem runda, fylliga och smöriga.
Charmat Namn på tillverkningsmetod för mousserande viner. Vinet jäser en andra gång på ståltank och buteljeras under tryck.
Chasselas Vit druva som odlas i stora delar av vinvärlden. Bäst viner ger den i Schweiz där den också är vanligast. I tyskland kallas druvan även Gutedel.
Chenin Blanc, Steen Vit druva som odlas i Loire, Bordeaux, Kalifornien och Sydafrika. Från torra till söta viner görs på Chenin Blanc, Druvan är mottaglig för ädelröta (Botrytis Cinerea) och ger stora viner i Loire, t ex Moulin Touchais.
Chiavenasca Se Nebbiolo
Classico En italiensk benämning för den ursprungliga delen av området
Clos Inhägnad vingård eller del av vingård.
Colombard Vit druva med hög avkastning som ger friska vita viner av enkel modell. Vinerna är väl lämpade för destillering, som t ex i Armangac.
Crianza Kvalitetsklass i Rioja i Spanien. De röda vinerna måste lagras i minst sex månader på ekfat innan de lanseras på marknaden det tredje året efter skörd. Vita viner och roséviner behöver ej lagras på ekfat.
Corvina Röd druva som odlas i Venetien där den ger fruktiga lätta viner. Druvan används även till amaronevin. Druvan torkas då innan den jäses vilket ger koncentrerade, kraftiga viner.
Côte Det franska ordet för sluttning.
Criollá Rosafärgad druva som odlas i stor utsträckning i Argentina (och i Chile, País). Druvan ger enkla viner som ofta säljs i bulk, eller destilleras till Pisco, som är den lokala brandyn.
Cru Det franska ordet för växtplats.
Cru Bourgeois Ett syndikat av ca 300 producenter i Bordeaux, huvudsakligen i Médoc.
Cuvée Det franska ordet för blandning av viner.
Cuvée Den första pressningen av vindruvor i Champagne. Av 4000 kg druvor får 2500 liter must pressas fram.
D
DOC Denomninação de Origiem Controlada. Portugisisk benämning för ursprungsskyddat område. Den högsta av fyra klasser.
DOC Denominazione di Origine Controllata. Italiensk benämning för ursprungsskyddat område. Den näst högsta av fyra kvalitetsklasser.
DOCG Denominazione di Origine Controllata e Garantita. Italiensk benämning för ursprungsskyddat område. Den högsta av fyra kvalitetsklasser.
Débourbage Franskt ord för kylfiltrering av vin i Champagne. Momentet sker innan assemblage och buteljering.
Dégorgement Omkorkning av champagne innan vinet lämnar champagnehuset. Då vinet jäser en andra gång på flaska bildas jästfällning. För att samla fällningen i flaskans hals snurras buteljen upp och ned (Remuage). Flaskans hals kyls sedan ner varpå den frysta klumpen av fällning kan tas bort.
Dekantera Hälla vinet på karaff i syfte att skilja det från fällning. Görs ofta med levande ljus under flaskan för att fällningen ska synas.
Deuxíeme taille Den tredje pressningen av vindruvor i Champange. Förbjuden sedan 1992 för att värna om kvaliteten.
Deuxíeme taille Den tredje pressningen av vindruvor i Champange. Förbjuden sedan 1992 för att värna om kvaliteten.
Dolce En italiensk benämning för sött
Dolcetto Röd druva som i huvudsak odlas i Piemonte i norra Italien. Druvan mognar tidigt och ger mjuka och fruktiga viner lämpade att dricka unga.
Doux En fransk benämning för sött.
Dubbel Magnum Flaskstorlek i Bordeaux motsvarande 4 flaskor eller 3 liter.
E
Eiswein Den högsta nivån av sex Prädikat för tyskt vin. Druvor som frusit skördas för hand sent på året och ger mycket söta viner. Se QmP. Eiswein görs även kring de stora sjöarna i Kanada.
Estufagem Lagringslokal för starkvinet madeira. Vinet lagras i hög temperatur för att uppnå önskad oxidering. Estufagem är en rekonstruktion av gamla fartygs lastutrymme.
F
Falanghina Vit druva som odlas i Campania i södra italien. Druvan tros ha utgjort en viktig del i Falernian, som var det mest prisade vinet under romartiden.
Fermentation Jäsning
Fiano Vit druva som odlas i Campania. Druvan ger kraftiga viner med god lagringspotential. De lagrade vinerna utvecklar toner av honung och nötter.
Flûte Fransk benämning på långsmal flaska som används i Alsace
Foudre Fransk benämning på stora ekfat (600–900 liter).
Furmint Vit druva som odlas i bl a Ungern och Slovakien. Mest känd är den i Tokaj där den ger stora söta viner. Druvan kännetecknas av hög syra och mycket socker. Torra viner kan ofta jäsas till hög alkoholhalt. Den är även mycket mottaglig för ädelröta (Botrytis Cinerea). Druvan odlas även i liten utsträckning i Sydafrika.
Frizzante En italiensk benämning för lätt mousserande
Fällning Sediment som bildas vid lagring av flaskor innehållande rött vin. I vita viner kan kristaller bildas vid lagring. Fällningen varken smakar eller luktar och kan lätt åtgjärdas med dekantering.
G
Gamay Fruktig tunnskalig röd druva som odlas i Beaujoulais. Druvan ger viner med mycket primärfrukt och aromer av röda bär.
Garganega Vit högproducerande druva som odlas i norra Italien. Mest känd i Soave i Veneto där den ofta blandas med Trebbiano.
Garnacha Blanca Se Grenache Blanc
Garnacha Tinta Se Grenache Noir
Garrafeira Portugisisk benämning för vin från utvald årgång som är gjort för längre tids flasklagring.
Gewürztraminer Vit druva som har sitt ursprung i norra Italien men odlas i huvudsak i Alsace i Frankrike där den är en av de fyra ädla druvorna. Gewürz är det tyska ordet för krydda vilket avspeglar sig i vinerna då den ger kraftiga, kryddiga viner med blommiga aromer. Gewürztraminer odlas även i stor utsträckning i Australien, Nya Zeeland och Kalifornien. Den kan producera mycket läckra söta viner.
Grand Cru Den högsta klassificeringen av mark i Bourgogne. Totalt 33 olika lägen.
Grand Cru Classé fransk benämning för klassificerade viner i Bordeaux och Provence. De båda klassificeringarna skedde 1855.
Grain nobles franskt ord för ädla druvor.
Gran reserva Kvalitetsklass i Rioja i Spanien. De röda vinerna måste lagras i minst 24 månader på ekfat och 36 månader på flaska eller vice versa, innan de lanseras på marknaden det sjätte året efter skörden. Vita viner och roséviner måste lagras i fyra år varav minst sex månader på ekfat.
Grappa Italienskt destillat gjort på pressrester från vintillverkning.
Grauburgunder Se Pinot Gris
Grecanico Vit druva som odlas på Sicilien i Italien. Dess namn indikerar på grekiskt ursprung. Vinerna är påminnande om Sauvignon Blanc om än inte av samma kvalitet.
Grechetto Vit druva som i huvudsak odlas i Umbrien i centrala Italien. Druvan är även en viktig del i vinhuset Antinoris mest kända vita vin där den blandas med Chardonnay.
Grenache Blanc Vit druva som odlas i södra Rhônedalen, Sydfrankrike samt Spanien. Druvan producerar torra, medelfylliga viner men används ofta som blanddruva. I Spanien kallas den Garnacha Blanca.
Grenache Noir Den mest planterade röda druvan i Spanien, odlas även i Rhônedalen samt delar av Sydfrankrike. Druvan odlas också i kalifornien samt vissa delar av Australien. Den ger viner med aromer av röda bär. Vinerna vinner ofta på ekfatslagring. Kallas Garnacha Tinta i Spanien.
Grillo Vit druva som odlas på Sicilien i Italien. Druvan ger fylliga, torra viner med frisk syra och aromer av citrus. Vinerna har i vissa fall visat sig lämpade för ekfatslagring.
Gutedel Se Chasselas
Grüner Veltliner Vit druva som i huvudsak odlas i Österrike där den är den mest planterade druvan. I övrigt finner man den i östeuropa. Vinerna är ofta kryddiga och aromatiska med en frisk syra, ibland har de till och med en liten sprits.
H
Halbtrocken Tyskt ord för halvtorrt.
Harslevelü Vit druva som odlas i bl a Ungern och Slovakien. Mest känd är den i Tokaj där den ger stora söta viner. Druvan, som ofta blandas med Furmint, bidrar med arom och kryddighet. Druvan odlas även i liten utsträckning i Sydafrika.
Hybrid Korsning mellan Vitis Vinifera och vinranka tillhörande annan familj,
t ex Vitis Labrusca.
I
IGT Indicazione Geografica Tipica. Italiensk benämning för ursprungsskyddat område. Den näst lägsta av fyra kvalitetsklasser. Vinerna kan dock vara av mycket hög kvalitet men tillskrivas denna beteckning om de innehåller druvor som inte är ursprungliga i området.
IPR Indicação de Proveniencia Regulamentada. Portugisisk benämning för ursprungsskyddat område. Den näst högsta av fyra klasser.
Impériale Flaskstorlek i Bordeaux motsvarande 8 flaskor eller 6 liter.
J
Jéroboam Flaskstorlek i Champagne motsvarande fyra vanliga buteljer eller 3 liter samt flaskstorlek i Bordeaux motsvarande sex flaskor eller 4,5 liter.
K
Kabinett Den enklaste av sex Prädikat för tyskt vin. Se QmP.
Karaffera Hälla vinet på karaff i syfte att lufta det.
Kékfrankos Röd druva som odlas i bl a Ungern. Namnet är en direkt översättning av Blaufränkisch, som är det österrikiska namnet på samma druva.
I Österrike odlas den i huvudsak i Burgenland. Druvan används ofta till blandningar med Cabernet Sauvignon. Man har länge trott att den varit samma druva som Gamay, men nu bevisat motsatsen. Druvan, som ger fruktiga viner, odlas även i Washington State i USA, där den kallas för Lemberger.
Kontinentalt klimat Klimat som inte påverkas av stora vattenmassor som t ex hav. Klimatet kännetecknas ofta av varma, soliga somrar och kalla vintrar.
KWV Sydafrikanskt rikstäckande vinkooperativ som styr vinproduktionen.
L
Lambrusco Röd druva som ger fruktiga, lätta viner. Druvan odlas i huvudsak i de centrala delarna av norra Italien där man gör bl a gör de spritsiga lambruscovinerna. Den odlas även i liten skala i Argentina.
Lantwein Tyskt lantvin. Den näst lägsta av fyra kvalitetsklasser.
Lemberger Se Kékfrankos
Liquer de expedition Det vin som champagneflaskorna fylls med efter att jästfällningen är borttagen (Dégorgement)
M
Macabeo Vit druva som odlas i stor utsräckning i södra Frankrike. Druvan ger viner med mild syra och aromer av blommor. Den blandas ofta med andra druvor till både vitt vin och rosévin. I norra Spanien är det den mest planterade druvan. Man gör både stilla vita viner och mousserande viner av den (Cava).
Macereration Urlakning av färg och smak från druvskal.
Magnum Flaskstorlek motsvarande 2 flaskor eller 1,5 liter.
Makroklimat Klimat som råder i området i stort, t ex maritimt klimat. Påverkas av hav, bergskedjor m m.
Marie-Jeanne Flaskstorlek i Bordeaux motsvarande 3 flaskor eller 2,25 liter.
Malmsey Se Malvasia
Malolaktisk jäsning En andra jäsning som omvandlar den tuffa äppelsyran till mildare mjölksyra. Effekten blir att vinet upplevs som mindre syrligt.
Malvasia Röd och vit druva som odlas i stora delar av Italien där den ger både torra och halvtorra viner, röda och vita. Druvan tros ha sitt ursprung i Grekland. Den odlas även i Portugal under namnet Malmsey där fått ge namnet åt en madeiratyp, samt i Oregon i norra USA.
Mammolo Röd druva som ger kraftiga viner med aromer av viol. Druvan är tillåten i chiantiblandningen, men odlas i liten utsräckning. Den förekommer även i Vino Nobile de Montepulciano.
Marc Franskt destillat gjort på pressrester från vintillverkning
Maritimt klimat Klimat som påverkas av stora vattenmassor som t ex hav. Klimatet kännetecknas ofta av milda vintrar och svala somrar.
Marsanne Vit druva som odlas i de södra delarna av Frankrike samt vissa delar av nya världen. Druvan ger kraftiga, torra viner med aromer av blommor och hasselnöt. Den används i huvudsak som blanddruva men kan även klara sig bra på egen hand. Vinstocken trivs i varm och stenig miljö.
Melon de Bourgogne Se Muscadet
Merlot En klassisk röd druva tillsammans med Cabernet Sauvignon i Bordeaux. Druvan odlas även i bl a Sydamerika, Kalifornien samt Australien. Den ger viner med mjuka tanniner och fin frukt med aromer av mörka bär.
Mesoklimat Klimat som råder i vingården. Påverkas av bl a lutning, väderstreck och närhet till vatten.
Methóde traditionelle Fransk benämning för mousserande vin gjort med champagnemetoden.
Methusalem Flaskstorlek i Champagne motsvarande åtta vanliga buteljer eller 6 liter.
Mikroklimat Klimat som råder för den enskilda vinrankan. Påverkas av bl a jordmån, uppbindning och lövverk.
Millésime Fransk benämning för årgång i Champagne.
Mis en bouteille au Fransk benämning för ”buteljerat på”
Molinara Röd druva som odlas i Venetien i norra Italien. Störst utbredning har den i Valpolicella där den även används till amaronevin. Druvan torkas då innan den jäses vilket ger koncentrerade, kraftiga viner.
Monopole Fransk benämning för vingård med endast en ägare.
Montepulciano Röd druva som mognar sent och ger fylliga kraftiga viner. Mest känd är den i Abruzzo i Italien där man gör vinet Montepulciano di Abruzzo. Druvan odlas även i liten skala i bl a Umbrien.
Mourvédre Röd druva som i huvudsak odlas i Sydfrankrike samt södra Rhônedalen. Finns även i Kalifornien och Australien. Druvan har tjockt skal och ger viner med hög syra och mycket färg.
Muscadet Vit druva som odlas i Nantais i Loire. Druvan ger torra mycket friska viner som ofta lagras på sin jästfällning, s k sur lie. Vinerna har aromer av mineral och citrus. De bör drickas unga i sällskap av skaldjur. Kallas även Melon de Bourgogne.
Muscat Vit druva som odlas i hela vinvärlden. Olika typer av Muscat odlas, men den som ger bäst resultat är Muscat á Petit Grains. Ofta används den till fortifierade söta viner som får aromer av torkad frukt och syltat apelsinskal, som t ex i Beaumes de Venise i södra Rhônedalen. Muscat de Alexandrie är den mest kända av de mindre bra typerna.
Mutage Avstanning av jäsning genom tillsats av vinsprit.
Müller-Thurgau En av de mest odlade vita druvorna i Tyskland. Druvan är en korsning mellan två druvor gjord av Dr Müller från Thurgau i Österrike. Vilka druvor som korsats har man aldrig med bestämdhet kunnat avgöra men man tror att det är Riesling och Gutedel. Druvan mognar tidigt och ger mjuka fylliga viner med en mild syra. Druvan odlas även i Österrike och Schweiz.
N
Nebbiolo Blå druva som i huvudsak odlas i Piemonte i norra Italien där den har sitt ursprung. Druvan odlas även i liten utsträckning i nya världen. Druvan är mycket känslig för jordmånen och därför svår att få bra resultat av. I Piemonte ger den fylliga kraftiga viner med god lagringspotetial. Namnet tros komma från det italienska ordet nebbio som betyder dimma. Dimma är tack vare floden Po vanligt förekommande i bl a Piemonte.
Nebuchadnezzar Flaskstorlek i Champagne motsvarande tjugo vanliga buteljer eller 15 l.
Négociant Grossistfirma i Frankrike som köper in druvor och druvmust till vintillverkning.
Nero d’Avola En av de mest kvalitativa röda druvorna på Sicilien. Den ingår ofta iblandningar men har även visat sig ge bra resultat på egen hand. Druvan kallas även Calabrese som betyder av Kalabrien vilket indikerar dess ursprung.
P
País Se Criolla
Palomino Vit druva som i huvudsak förknippas med Sherry och området Jerez. Druvan odlas även i norra Spanien samt i stora delar av nya världen, som t ex Sydafrika, Nya Zeeland och Australien. Druvan används främst till att göra fortifierade sherryliknande viner.
Parellada Vit druva som i huvudsak odlas i Katalonien i Spanien där den blandas med Macabeo och Xarel-lo för framställning av mousserande vin (Cava). Vinrankan trivs bäst i mager jord, och kan under svala förhållanden, producera viner av god kvalitet.
Passito Italienskt sött vin gjort på torkade druvor.
Phylloxera vastatrix Det latinska namnet på vinlusen. Vinlusen skadar Vitis Viniferas rotstock och hindrar den från att tillgodogöra sig näring. Under senare delen av 1800-talet härjade vinlusen i Europa och ödelade nästan samtliga vingårdar. I dag ympas Vitis Vinefera på den resistanta rotstocken Vitis Labrusca.
Picutener Se Nebbiolo
Pigeage Franskt ord för macereringsteknik vid tillverkning av kraftiga röda viner. Druvskalen pressas nedåt för utvinnande av arom, färg och tannin.
Pinotage Röd druva som odlas i Sydafrika. Druvan är en korsning mellan Pinot Noir och Cinsault. När druvorna korsades 1925 kallades Cinsault för Hermitage vilket gav upphov till namnet Pinotage. Druvan ger torra, medelfylliga till fylliga röda viner med krydddiga aromer. Vinerna kan lagras på ekfat för att få ytterligare kraft och rustikhet.
Pinot Bianco Se Pinot Blanc
Pinot Blanc Vit druva som har sitt ursprung i Bourgogne, även om den inte odlas där nu. Druvan har i många år förväxlats med Chardonnay då den är mycket lik till utseendet. Druvan odlas i stor utsträckning i norra Italien och Östeuropa. Man finner den även i bl a Alsace och Kalifornien. Druvan ger stor skörd och fylliga viner.
Pinot Gris Klassisk vit druva i Alsace som även odlas i stor utsträckning i norra Italien och Österrike. Den ger friska viner med aromer av blommor och syrlig frukt. I Alsace omnämns den ofta som Tokay Pinot Gris.
Pinot Griggio Se Pinot Gris
Pinot Nero Se Pinot Noir
Pinot Noir En röd druva som tillhör de mest svårodlade. Den kräver mycket omsorg och ger en liten skörd. När resultatet är gott är den dock en av världens främsta druvor som bla har gett Bourgogne sitt goda rykte. Vinerna är ofta eleganta med toner av röda bär och mycket primärfrukt samt en frisk syra. Druvan odlas i både nya och gamla världen och kan ge både lätta och kraftiga viner.
Pinot Meniur En av de röda druvorna i Champagne, där den bidrar till champagnecuvéen med tanniner och ger vinet ryggrad.
Pisco Sydamerikansk enkel destillerad brandy.
Portugieser Denna röda druva har sitt ursprung på den iberiska halvön men odlas i Österrike och Tyskland. Den mognar tidigt och ger stora skördar. Vinerna är doftrika och lätta med en fin syra
Primitivo Röd druva som odlas i bl a södra Italien där den ger fylliga, aromatisk och ibland alkoholstarka viner. Vinerna har vunnit stor popularitet under de senast åren tack vare sin tillgänglighet. Druvan är besläktad med den kroatiska sorten Plavac Mali som även är släkt med Zinfandel.
Premier Cru Den näst högsta klassificeringen av mark i Bourgogne. Totalt 562 olika lägen.
Premier Cru Den högsta klassen av slott i Médoc enligt klassificeringen 1855. Innefattar Ch Haut Brion, Ch Latour, Ch Lafite-Rothschild, Ch Margaux och Ch Mouton-Rothschild (upphöjdes från deuxíeme cru 1973)
Premier taille Den andra pressningen av vindruvor i Champagne. 500 liter druvmust får pressas fram.
Puttonyos Mått på sötma i de ungerska tokajivinerna. Ordet är namnet på den korg i vilken man transporterar de söta druvor som tillsätts i ett torrt vin. Ju fler puttonyos desto sötare vin.
Q
QbA Qualitätswein mit bestimmter Anbaugebiete. Tysk benämning för kvalitetsvin med definerat ursprung. Den näst högsta av fyra kvalitetsklasser.
QmP Qualitätswein mit Prädikat. Tysk benämning för kvalitetsvin med definerad kvalitetsklass. Den högsta av fyra kvalitetsklasser.
Quinta Portugiskt ord för vingård, främst i Dourodalen.
R
R.D. Förkortning för Récement dégorge vilket är champagne som lagrats extra länge på jästfällningen.
Rebêche Franskt ord för de druvskal som finns kvar efter pressningen av druvor i Champagne. Lämpar sig endast till destillering.
Recioto Sött vin från Soave och Valpolicella i norra Italien som görs på torkade druvor (Corvina, Rondinella och Molinara).
Récolte Franskt ord för skörd.
Rehoboam Flaskstorlek i Champagne motsvarande sex vanliga buteljer eller 4,5 liter
Remontage Då de krossade druvskalen och jästen flyter upp till ytan under macerationen pumpar man det undre vinet i tanken till ytan genom en slang, vilket på franska kallas remontage.
Remuage Roterande av champagneflaskor vid tillverkning av champagne. Då vinet jäser en andra gång på flaska bildas jästfällning. För att samla fällningen i flaskans hals snurras buteljen upp och ned.
Reserva Kvalitetsklass i Rioja i Spanien. De röda vinerna måste lagras i minst 12 månader på ekfat och 24 månader på flaska eller vice versa, innan de lanseras på marknaden det fjärde året efter skörden. Vita viner och roséviner måste lagras i två år varav minst sex månader på ekfat.
Riesling Den mest kända av de vita tyska druvsorterna. Den mognar sent vilket ger den en fin frukt och bra syra. Detta gör dem lämpad för sen skörd och söta viner. Toner av petroleum är något som ofta förknippas med dess karaktär. Druvan odlas över hela vinvärlden men är mest känd i Tyskland, Alsace i Frankrike samt i Australien och Nya Zeeland.
Ripasso Det italienska ordet för omjäsning och namn på vin som fått jäsa en andra gång med druvskal från ett passito-vin.
Riserva En italiensk benämning för viner som har lagrats extra lång tid.
Rondinella Röd druva som odlas i Venetien i norra Italien. Störst utbredning har den i Valpolicella där den även används till Amaronevin. Druvan torkas då innan den jäses vilket ger koncentrerade, kraftiga viner.
Roussanne Vit druva som främst odlas i norra Rhônedalen i Frankrike. Druvan ger syrarika aromatiska viner. Den blandas ofta med den snarlika druvan Marsanne. Eftersom druvan är mycket känslig för vind, röta och många andra problem odlas den i liten skala. Man finner den även i Kalifornien och delar av Australien. Inte ovanligt är att man använder den som blanddruva för att göra vita såväl som röda viner mer lättillgänglliga.
S
Sabrera Att öppna en champagneflaska med sabel.
Saignée Franskt ord för framställningsmetod av rosévin. Det mycket bleka vinet görs av den självavrunna musten från krossade röda druvor.
Salamanazar Flaskstorlek i Champagne motsvarande tolv vanliga buteljer eller 9 liter.
Sangiovese Röd druva som gjort sig mest känd i Toscana i Italien. Druvan mognar sent och ger lätta till fylliga viner med aromer av röda bär. En mängd olika kloner finns varav de två mest kända är Sangiovese Grosso och Brunello. Druvan odlas i princip i hela Italien samt även i stor utsräckning i Argentia samt Kalifornien i USA.
Sauvignon Blanc Vit druva som återfinns i bl a Bordeaux, Loire, Australien och Nya Zeeland. Den ger lätta till fylliga friska viner med aromer av gräs, örter och grapefrukt. I Loire står den bakom klassiska viner som Pouilly Fumé och Sancerre medan den i Bordeaux blandas med semillon till stora viner.
Scheurebe Den vita druvan Scheurebe är en korsning mellan Silvaner och Riesling och odlas i Tyskland. Druvan ger friska viner och kan även ge bra mousserande viner.
Sec En fransk benämning för torrt vin.
Secco En italiensk benämning för torrt vin.
Selection de Grain Nobles Kvalitetsbeteckning i Alsace som innebär att druvorna är angripna av ädelröta. Dessa druvor plockas alltid för hand och ger söta viner.
Sémillon Klassisk vit druva i Bordeaux och Loire där den blandas med Sauvignon Blanc, odlas även på många håll i nya världen. Eftersom den lätt angrips av ädelröta (Botrytis Cinerea) görs många söta viner av Sémillon.
Sercial Vit druva som främst förknippas med Madeira, där den är druvan som ger de torraste och mest syrarika vinerna. Druvan odlas även i viss mån på det portugisiska fastlandet.
Shiraz Se Syrah
Silvaner En gång Tysklands viktigaste vita druva och odlas än idag i bla Franken, Pfalz och Nahe. Druvan har ingen tydlig karaktär i sig utan påverkas mycket av sin växtplats. Druvan mognar sent och kan i lyckosamma fall ge goda söta viner.
Sin crianza Kvalitetsklass i Rioja i Spanien. Vinerna behöver ej lagras innan de lanseras på marknaden.
Spumante En italiensk benämning för mousserande vin
Spätburgunder Se Pinot Noir
Spätlese Den näst enklaste av sex Prädikat för tyskt vin. Se QmP.
Steen Se Chenin Blanc
Superiore En italiensk benämning för vin som har en högre alkoholalt än vad som är normalt i området.
Supertoscanare Vin från Toscana i Italien som inte är gjort på traditionella druvor. Trots att vinet håller en mycket hög kvalitet klassas det som en typ av lantvin (IGT). De två mest kända vinerna är Tignanello och Sassicaia. Det senare av dem har dock numer ett eget ursprungsskydd.
Sur lie Fransk term för vin som är lagrat på sin jästfällning.
Süssreserve Sötma som tillsätts i tyska viner för att balansera en för hög syra.
Syrah Röd druva som finns i bl a norra Rhônedalen och Australien där den ofta blandas med Cabernet Sauvignon. Druvan ger fylliga, kraftiga viner med aromer av björnbär. Har druvan vuxit i ett svalt klimat finns även en tydlig pepprighet i vinerna. Kallas för Shiraz i nya världen
T
Tafelwein Tyskt bordsvin. Den lägsta av fyra kvalitetsklasser.
Talento Italiensk benämning för mousserande viner gjorda med champagnemetoden.
Tanniner Garvsyreämnen som finns i druvans skal men kan också tillföras genom ekfatslagring. Samma garvsyra återfinns i bl a kaffe och verkar uttorkande i munnen.
Tempranillo Röd druva som odlas i hela Spanien samt stora delar av Portugal. Det spanska ordet för tidigt är temprano vilket förklarar druvans namn då denna mognar tidigt. Druvan ger fruktiga men rustika viner väl lämpade för ekfatslagring. I Portugal är den en av de många druvor som används för framställning av portvin. I Spanien blandas den ofta med Garnacha, som t ex i DO Rioja.
Terra Rossa Röd järnhaltig jord i Coonawarra i Australien
Terroir Franskt begrepp som innefattar alla de faktorer på som påverkar vinrankan. Exempel på dessa är jordmån, läge och mesoklimat.
Tinto Fino Se Tempranillo
Tinta Roriz Se Tempranillo
Tocai Friulano Vit druva som odlas i Friuli i norra italien. Trots sitt namn saknar druvan samband med såväl Tokay Pinot Gris som Tokaj i Ungern. Druvan odlas i liten utsträckning i Argentina.
Touriga Nacional Den viktigaste röda druvan i Douro i Portugal där den används till
såväl portviner som lätta viner. Druvan odlas även i Dão och Bairrada där den ger viner av god kvalitet. I Australien odlas den i liten utsträckning för att ge finess till starkviner.
Traminer Aromatico Se Gewürztraminer
Trebbiano Se Ugni Blanc
Trocken Tyskt ord för torrt.
Trockenbeerenauslese Den femte nivån av sex Prädikat för tyskt vin. Druvorna skördas för hand sent på året och ger söta viner. Se QmP.
Trollinger Den röda druvan Trollinger har sitt ursprung i Sydtyrolen och är populär även som bordsdruva. Då den mognar sent kräver den en frostfri växtplats. Druvan ger friska, något kärva viner med en bra frukt. Druvan odlas i huvudsak i Württemberg i Tyskland.
U
Ugni Blanc Den mest odlade druvan i både Italien och Frankrike. Producerar viner med hög syra och liten frukt som är väl lämpade för destillering, som
t ex i Cognac. Druvan odlas även i stor utsträckning i Australien. I Italien kallas den Trebbiano.
Ull de Llebre Se Tempranillo
Uve Det italienska ordet för druva.
Uvaggio Det italienska ordet för druvblandning.
V W
VdN Vin doux Natural. Fransk benämning på sött vin som är tillverkat genom avstannad jäsning vid tillsats av vinsprit.
VdP Vin de Pays. Fransk benänmning för ursprungsskyddat område. Den näst lägsta av fyra kvalitetsklasser.
VDQS Vin Délimité de Qualité Supériure. Fransk benämning för ursprungsskyddat område. Den näst högsta av fyra kvalitetsklasser.
VR Vihno Regional. Portugisisk benämning för ursprungsskyddat område. Den näst lägsta av fyra klasser. Vinerna håller ofta hög kvalitet men odlas i områden utanför de traditionella vinregionerna.
Vendange tardive Kvalitetsbeteckning i Alsace som innebär att druvorna är sent skördade för extra mognad. Dessa druvor plockas alltid för hand och ger halvtorra till halvsöta viner.
Verdeca Vit druva som odlas i Apulien där den ger lätta viner där den ger lätta viner lämpade för framställning av Vermouth.
Verdejo Vit druva som odlas i Castilla-Leon. Druvan ger karaktäristiska viner med aromer av bl a kryddor
Verdehlo Vit druva som främst förknippas med Madeira, men man finner den även i Douro. Druvan odlas även i stor utsträckning i Hunter Valley i Australien. Den betraktas även som klassisk i MclLaren Valley. Druvan kan i vissa fall ge viner med god lagringspotential.
Verdello Vit druva som odlas i bl a Umbrien och på Sicilien i Italien. Druvan är uppskattad för sin friska syra men odlas i allt mindre skala. Inget samband med den portugisiska druvan Verdehlo har bevisats.
Vermentino Den mest odlade vita druvan på Korsika. Den odlas även på Sardinien, i Ligurien samt i Languedoc-Roussillon. Vinerna är aromatiska och syrarika förutsatt att druvan skördas tidigt. På Korsika kallas den även Malvoise de Corse då man tror att den är släkt med Malvasia.
Vielles vignes Franska för gamla vinstockar. Åldern kan dock variera från ca 30 år och upp t o m 80 år eller mer. Ju äldre vinstocken blir desto färre druvor producerar den. Druvornas koncentration stiger dock.
Vin de Paille Franskt sött vin gjort på druvor som torkat på halmmattor.
Vin de Table Franskt bordsvin. Den lägsta av fyra kvalitetsklasser.
Vin Santo Italienskt sött vin gjort på druvor som torkat på halmmattor.
Vino de Mesa Spanskt bordsvin. Den lägsta av fyra kvalitetsklasser.
Vihno de Mesa Portugisiskt bordsvin. Den lägsta av fyra kvalitetsklasser.
Vino da Tavola Italienskt bordsvin. Den lägsta av fyra kvalitetsklasser.
Vinsprit Destillerat vin som används för att fortifiera viner som t ex portvin eller sherry.
Viogner Vit druva som bl a odlas i norra Rhônedalen där den används till stora viner som Ch Grillet och Condrieu. Druvan odlas även i delar av nya världen, bl a Kalifornien. Druvan ger kraftiga torra viner med aromer av viol och akacia. När vinet mognar utvecklas toner av mango och persika.
Vitis Labrusca Det latinska namnet på den amerikanska rotstocken. Vitis vinefera är resistant mot vinlusen Phylloxera Vastatrix.
Vitis Vinifera Det latinska namnet på den europeiska vinstocken. Vitis vinifera är ej resistant mot vinlusen Phylloxera Vastatrix.
Viura Se Macabeo
Weisburgunder Se Pinot Blanc
Welschriesling Vit druva som i huvudsak odlas i österrike men återfinns i stora delar av östra Europa. Druvan är inte släkt med den betydligt mer kända Riesling, men mognar även den sent och ger aromatiska viner.
X
Xarel-lo Vit druva som i huvudsak odlas i Katalonien i Spanien där den blandas med Macabeo och Xarel-lo för framställning av mousserande vin (Cava). Druvan ger kraftiga stilla vita och mousserande viner.
Y
Ympning En metod att fästa den europeiska vinrankan på den amerikanska rotstocken. När plantorna är unga skärs ett eller flera jack respektive kilar. De två växer sedan samman. Metoden används för att undvika vinlusen.
Z
Zinfandel Röd druva som ger fylliga, kryddiga viner med aromer av mörka bär. Odlas druvan för varmt kan avsaknad av syra ge vinerna syltiga aromer. Man gör även rosévin av Zinfandel, s k Zinfandel Blush. Druvan odlas i liten skala i Sydafrika samt västra Australien. Den är besläktad med den Kroatiska druvan Plavac Mali som även är släkt med italienska Primitvo.
Zweigelt Den mest odlade röda druvan i Österrike. Druvan är uppkallad efter
Dr Zweigelt och är en korsning mellan Blaufränkisch och St Laurent. Vinerna är ofta fruktiga och lätta med bra syra.