Beskrivning
LAND: Italien
DISTRIKT: Veneto
ÅRGÅNG: 2016
DRUVOR: Corvina 70 %, Rondinella 25 %, Molinara 5 %
JORDMÅN: Alluvial terräng och kalksten.
SKÖRD: Mellan 6 och 17 september.
ALKOHOLHALT: 13 %
TOTALSYRA: 5,07 g/l
DRUVSOCKER: 3 g/l
VINETS KARAKTÄR: Masi Campofiorin 2014 är harmoniskt, kryddigt och fylligt med inslag av mogna, mörka körsbär och fat. Eftersmaken är lång och välbalanserad. Campofiorin går utmärkt att dricka idag men kan även läggas undan i källaren i minst 20 år, det är inte många viner i den prisklassen som har sådan potential.
TILLVERKNING: Masis dubbeljäsningsmetod. Jäst vin från färska druvor jäses en andra gång med 25% halvtorkade druvor. 18-20 grader i ca 15 dagar.
LAGRING: Minst 18 månader på fat och sedan 3 månader på flaska.
PRODUCENT:Masi
INFORMATION:Hösten 1964 skördades för första gången druvorna till en av vinvärldens verkliga klassiker – Masi Campofiorin. Vinet släpptes 1967 och nu, 50 år senare firar man med årgång 2014.
2014 av ”Supervenetianaren” Masi Campofiorin är något alldeles extra. Masi firar inte bara sin 50-åring med ny ståtlig specialetikett, man har också uppgraderat jubileumsårgången genom att basera vinet på druvor från de allra bästa vingårdarna, lägen som normalt reserveras för Amaronetillverkning.
VINETS KARAKTÄR: Masi Campofiorin 2014 är harmoniskt, kryddigt och fylligt med inslag av mogna, mörka körsbär och fat. Eftersmaken är lång och välbalanserad. Campofiorin går utmärkt att dricka idag men kan även läggas undan i källaren i minst 20 år, det är inte många viner i den prisklassen som har sådan potential.
TILLVERKNING: Masis dubbeljäsningsmetod. Jäst vin från färska druvor jäses en andra gång med 25% halvtorkade druvor. 18-20 grader i ca 15 dagar.
LAGRING: Minst 18 månader på fat och sedan 3 månader på flaska.
Producenten
Masi är ett av Italiens mest ansedda vinföretag och en huvudaktör på den italienska vinmarknaden. Hjärtat i verksamheten är den ursprungliga vingården Vaio di Masi, i hjärtat av distriktet Valpolicella, som familjen Boscaini köpte i slutet av 1700-talet.
Idag omfattar Masi sjutton vingårdar i Valpolicella Classico-området, men man har också odlingar i Bardolino och Soave. Man producerar också vin åt ett antal odlare som äger berömda vingårdar. Hela verksamheten leds av den dynamiske Sandro Boscaini, eller Mr Amarone som han brukar kallas. Det är kanske just för sin Amarone Masi är mest känd. Amarone var ett vin som förde en anonym tillvaro framtill mitten av 1900-talet. Det dracks i stort sett bara av odlarna själva som en vintervärmare. Att vinet som görs av druvor som fått torka över vintern blivit en internationell succé kan vi tacka Sandro Boscaini för. Hans far började buteljera vingårdsvinerna Mazzano och Campolongo di Torbe under egna etiketter på 1950-talet. När Sandro tog över företaget några år senare vara hans stora insats att han moderniserade vintypen och gjorde Amarone bättre lämpat att servera till mat.
Den första Amaronen som lanserades i Sverige 1994 var Masis Vaio Armaron. Idag producerar Masi fem varianter av Amarone, av vilka tre är vingårdsbetecknade.
Masi är ett mycket innovativt företag och skapade 1964 det nya vinet Campofiorin, som 2014 kom i sin femtionde årgång. Campofiorin var en helt ny vintyp på marknaden, en ripasso, alltså en Valpolicella som fick jäsa ytterligar en gång tillsammans med pressrester från Recioto och Amarone. Masi ägde en tid termen ripasso som varumärke. Idag är begreppet fritt och vin av mycket skiftande kvalitet säljs som ripasso. Masi avstår därför från begreppet i marknadsföringen av världssuccén Campofiorin.
Ständig teknisk utveckling har varit viktig för Masis framgångar, men grunden är stabilt densamma – satsningen på Venetos unika druvor Corvina, Molinara och Rondinella. Till dem kommer också Oseleta, en nästan utdöd lokal druva som Sandro Boscaini fann hos en liten odlare. Fyra rankor, mer än hundra år gamla, räddades och bildade grunden för nyplanteringar. Idag bidrar druvan till att öka komplexiteten i flera av Masis viner. Masi gör till och med en 100% Oseleta i Osar som är ett unikt vin med tanninstruktur som slår det mesta.
